Du behöver inget visum i Irland under de första 90 dagarna, vilket är en klar fördel om du vill flytta dit.
När de 90 dagarna har gått måste du ansöka om uppehållstillstånd, som du i de flesta fall får om du uppfyller vissa kriterier.
Även om det inte är ett krav uppmanar den svenska ambassaden i Dublin dig att anmäla din ankomst när du anländer till Irland (detta gäller endast om du avser att flytta till Irland). På samma sätt uppmuntrar ambassaden dig att meddela dem om din avresa när du lämnar Irland. Ambassadens kontaktuppgifter hittar du här:
Sveriges ambassad i Irland
c/o Kungliga danska ambassaden
7:e våningen, Block E
Iveagh Court, Harcourt Rd.
Dublin 2, Irland
Tfn + 353 (01) 475 6404
https://www.swedenabroad.se/en/embassies/ireland-dublin/contact/
Uppehållstillstånd
Du kan få uppehållstillstånd i Irland om du:
- är anställd eller egenföretagare, eller
- kan försöka klara dig på egen hand och ha sjukförsäkring, eller
- är student/praktikant, eller
- är släkt med en EU-medborgare som omfattas av någon av de tre kategorierna ovan
Uppehållstillståndet är tillfälligt och ger dig rätt att bo och arbete i Irland under en viss tid.
Permanent uppehållstillstånd
Om du har flyttat till Irland och vill ha permanent uppehållstillstånd i Irland måste du ansöka om detta genom så kallad "neutralisering". Du kan läsa mer om denna process på den irländska immigrationsmyndighetens webbplats..
Fastigheter i Irland
Precis som de irländska myndigheterna rekommenderar att du har undersökt möjligheten att hitta ett jobb i Irland före ankomsten, rekommenderar de också att du har undersökt bostadssituationen (och även att du har hittat en bostad eller annan form av boende före ankomsten till landet).
De främsta fördelarna med den irländska fastighetsmarknaden är att det är lätt att hitta hyresfastigheter och hyra ut dem vecko- eller månadsvis. Den största nackdelen är att priserna är relativt höga.
När du hyr en fastighet, kontrollera om den är tillgänglig med kollektivtrafik, eftersom många av de billiga hyresbostäderna ligger mycket långt från stadens centrum. Dessutom bör du besöka lägenheten under dagen och kolla in grannskapet på natten, annars kan du hamna i ett osäkert område.
Du kan hitta boende i Irland på följande sidor:
I de större städerna börjar priserna på hyresfastigheter på omkring 350 euro per månad (vilket är det absoluta minimumet), men 600 euro är mer realistiskt om du vill ha en egen hyresfastighet. Till det priset behöver du bara en lägenhet med ett sovrum.
PPS-nummer
Som i många andra länder måste alla medborgare och nyanlända ha ett ID-nummer (personnummer i Sverige). På Irland kallas detta för "PPS-nummer". Numret är nödvändigt för att du ska kunna arbeta, få sociala förmåner osv.
Numret kan bara skapas när du har anlänt till Irland. Här måste du gå till ditt lokala socialkontor. Läs mer om PPS-numret här.
Levnadskostnader
Om du kommer från ett av de nordiska länderna kommer du förmodligen att tycka att levnadskostnaderna på Irland är acceptabla. De är i allmänhet något lägre än i Danmark och Sverige, men mycket lägre än i Norge. En av de största skillnaderna är fastighetspriserna (inklusive hyror), som i vissa områden - särskilt Dublin - kan vara ganska höga (se "Bostäder på Irland" ovan).
Barnomsorg är också dyrare än i Danmark och Sverige; att ta hand om ett barn på daghem eller förskola (före skolåldern) kostar vanligtvis 450 - 800 euro per månad.
En tredje mindre utgift är sophämtning, som kostar 20-40 euro per månad.
Även om du inte ska förvänta dig att livet är mycket dyrare än i de nordiska länderna, bör du ändå fundera lite på dina inkomster och utgifter innan du flyttar till Irland. Du kan till exempel försöka göra en budget och uppdatera den när du har flyttat dit.
Det irländska hälso- och sjukvårdssystemet
Det irländska sjukvårdssystemet finansieras av skattebetalarnas pengar, men privat sjukförsäkring är naturligtvis också ett alternativ. Migranter från EES-länder och Schweiz har rätt till samma sjukvård som irländska medborgare. Om din inkomst är låg kan du kanske få en så kallad Medical Cardsom ger dig fri tillgång till ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster.
Om du behöver akut sjukvård kan du behöva betala en liten del av räkningen, men det är nästan alltid en liten summa (på grund av statliga subventioner).
Den största nackdelen med det irländska sjukvårdssystemet är de långa väntelistorna och väntetiderna. Det senare är särskilt problematiskt; om du till exempel behöver åka till akuten för ett hälsoproblem som inte är livshotande är väntetiden vanligtvis 10-14 timmar. Detta avskräcker många patienter med hälsoproblem från att söka vård. Väntetider på akutmottagningar är en ofta debatterad fråga som fortfarande saknar en verklig lösning från politikerna.